Något jävla konstigt skit i halsen, som är jävla jobbigt när jag vaknar! Plus att jag bet mig i kinden igår och att jag har ett litet mini sår på tungan som gör jävla ont. Sympati och ömhet är vad som behövs. När man bor själv är det extra synd om en när man är sjuk. För då e de ingen som tar hand om en och faktiskt tycker lite synd om en.
I Oslo hade man alltid någon nära som kunde köpa lite godis till en, eller låna ut nyaste tidningen från senaste Sverigeresan. Nu måste jag ta på mig kläder, cykla till affären och faktiskt köpa mitt godis och min tidning själv. Vilket inte alls får samma effekt juh. Fast så farligt är det inte, jag är inte så sjuk. Men lite faktiskt. Dagens koma kan även bero på min sömnbrist inatt. Det låg en man på ena sidan av min säng inatt. Han skötte sig fint, men jag gillar att sova i min säng själv. Lite bortskämd tror jag, och kanske dax att jag lär mig att jag måste dela med mig av vissa saker. Men sängen. Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna ligga i en 120 säng med annan person. På fyllan går det givetvis bra, då kan jag sova lite var stans. Men det räknas inte. Inte heller den veckan när Contan hälsade på mig i Andorra och vi båda låg i min 80 säng. För då jobbade jag natt!!! Och kommer ni på någon mer gång så räknas inte heller den....
Att njuta av sitt singelliv får konsekvenser i livet, allra mest när det kommer till sängplats.
Gick just upp efter en middagslur. Så jag ska göra mig lite fin, sen ska jag hem till Hannah en sväng. Jag ska sitta med på deras förfest. Jag har nämligen en vit helg. Sparar mig till nästa helg då Emma kommer. Då ska vi på Blue moon och svänga de lurviga. Det ser jag fram emot. Men tills dess skall det studeras. Olidliga timmar ska jag spendera framför min dator, för får jag inte godkänt på första tentan som student, då blir jag väldigt besviken.