Mitt liv står still ett litet tag. Eller still är fel ord för jag är igång 24/7. Praktiken tar massor med tid och så även IKEA. Sen tar träningen för lite tid, samt alla fina vänner. Men lite så kan det vara ibland.

Hade ett givande samtal med min älskade vän Helen igår. Vi bestämde att vi drar när vi fyller 30. Drar på en liten resa några månader innan det riktiga livet börjar! Så att man får lite av allt det man vill göra gjort. Jag vet att det är fler än vi, av oss som fyller 30 om 1,5 år som vill detsamma. Så vi bestämde att vi startar, så är det bara för er andra att haka på efter. Visst låter det bra! Då kan man slappna av litet tag sen och kanske ta tag i lite av det som man tydligen borde ta tag i!

För i övrigt vill jag faktiskt aldrig bli vuxen.

Undrar jag vad jag pysslar med! Har skrivit just denna mening i ett tidigare inlägg om jag minns rätt.

När jag traskar runt där på avdelningen så slår tanken mig då och då. Det är ju så jävla o ooo oglamouröst. Inte för att jag någonsin varit en vidare glamourös person. Men ibland vill jag faktiskt vara det. Jag vill gå runt i snygga kläder och se sådär oförskämt fräsch ut. Men istället går jag runt i vit skitstor pyjamas till vilket jag matchar ett par vita tofflor. Eftersom jag även går upp så oförskämt tidigt många dagar och ändå bara ska hoppa in i min pyjamas orkar jag inte heller klä mig snyggt till jobbet. Mjukis och stickad tröja är vad det blir av alla tankar och drömmar om just det glamourösa. Jag håller ju för faan på att bli allt det jag inte ville. Fortsätter det i den här takten slutar det snart med stripigt hår, en trea på platån, fem skit jobbiga ungar, en otrogen man och en begagnad saab från 93. Eller.........

Eller så bestämmer jag mig för att det jag håller på med faktiskt är jätte viktigt. Att hjälpa människor och att värna om deras välbefinnande. Det är faktiskt det finaste man kan göra. Så innerst inne är jag stolt över mitt val. Jag ska bli en härlig sjuksköterska på en härlig arbetsplats. Jag ska resa världen runt. Hjälpa folk i fattiga länder, jobba som helikopter sjuksköterska i Alperna och i de svenska fjällen. Plus i själva backen på min oranga akutscooter. Jag ska hjälpa unga med alla sina sorger och besvär. jag ska förespråka säkert sex samt högre löner för alla oss tjejer. Jag ska förlösa lite barn och kanske jobba som terapeut. Sen ska jag även jobba med politik såklart!

Helt plötsligt känns allt så mycket bättre!

Praktik dag 1

Idag hade vi intro till praktiken. Jag ska spendera 10 veckor på ortoped, kua och operation. Jag måste säga att det faktiskt känns bättre nu när det inte längre finns någon återvändo. Har haft lite småpanik över praktiken, just för att livet tar slut och all tid läggs på jobb. Samtidigt vet jag att det kommer komma ett eller två negativa inlägg här framöver. För jobbigt kommer det bli.

Men det är dax att jag lär mig något nu så att jag vet vad jag håller på med. Än så länge känner jag mig oerhört inkompetent som sjuksköterska.

Helgen i Göteborg var just så härlig som jag anade. Det är alltid så trevligt att träffas. Vi är fem totalt olika personer, men oavsett funkar det alltid lika bra.

Detta var ett tråkigt men informativt inlägg. Jag är skithungrig och väntar på mina ungsgrönsaker. Därför är fantasin nere på noll.

Personalfest igår. Jag tror nig att jag skötte mig hyfsat. Oavsett så kommer jag inte ihåg om jag inte gjorde det. Vilket gör allt ogjort.

Imorgon drar jag till Göteborg över helgen. Det ska bli skitkul. Älskar mina tjejer och ser de allt för sällan!

Idag är en härlig söndag. Våren är nästan här och det känns i hela kroppen.

Nu ska jag snart cykla iväg till jobbet. Måste även träna och fila klart på en stycke hemtenta!

Nekad entre i fredags. 2 gången det händer i mitt liv!

Dagens dilemma.

Idag tror jag minsann jag lider av liten urinvägsinfektion, fast utan smärta! Känner mig konstant kissnödig hela tiden!

Ännu en nyhet är Bob Dylan på peace & love! Det ser jag verkligen fram emot. Har alltid velat se honom. Jag hoppas även att Rollig Stones kommer så är sommaren komplett!

Sen har jag bestämt att jag ska klippa av håret en bra bit i april. Jag har en vision om att det kommer bli snyggt! Hoppas verkligen den stämmer. Om inte är det jag som gömmer mig i vassen i sommar av helt andra anledningar! För faran är att jag med kort hår kanske misstolkas för ett ollon. Jag är ju ganska lång och inte heller fasligt smal. Lite som en dick.

Yo Yo

Så, efter ett smärre uppehåll tänker jag nu uppdatera lite kort.

Idag har jag jobbat. Fick mig ett smidigt litet extrajobb på IKEA nyligen. Jävligt nice med tanke på den shoppingtorka som nu så länge rådit. Inte för att det kommer ske mirakel ännu. Men i slutet på april, då trillar en smärre summa in på mitt annars så tomma och spindelnätsbeklädda konto. Det ska bli skönt. Men pengarna jag nu tjänar kommer främst läggas på resor till alla fina vänner runt om i vida Europa. Kläder kommer dock på en vacker andraplats. Min stil har lixom stått still sendan i somras.

Jag befarar att jag vid 40 blir en av alla dessa äldre som aldrig riktigt insåg att tiderna förändrades. Risken är att jag blir framtidens pufflugg och hårt permanentade hår. Att jag om 20 år kommer trippa omkring i oversize, tights och beckham page.

Men sen tänker jag efter lite och inser att jag har ett kommande och redan existerande modeproffs i bekantskapskretsen. Tur för mig att Cornelia finns. Du vet vad du ska göra om du ser att förfallet är nära!

Italien

Konversation med en Italiensk man.

Killen i fråga haltade konstigt, varav jag sade:

Tove: Does your leg hurt?

Kille: What is leg?

Jag sprattlar och pekar på mitt ben.

Tove: Your leg does it hurt? Do you have pain?

Kille: What leg?

Tove: Never mind säger jag trött.

Jag ger honom en kram och Italiensk puss och skyndar fort tillbaka till tältets trygghet! Inget att träffa igen ;)

Killen i fråga skulle även tala om att han avslutade sina studier 1999.

Kille: finished in 99999. It is a lot of nines!

Förstår om det komiska i detta inte framgår. Men jag kan lova att konversationer med italienare är ytterst underhållande.

I övrigt har vi haft en helt fantastisk resa jag och Hanna. Hon är en kär vapendragare och det slutar alltid med galna upptåg.

Lördagen innan hemresa gjorde vi en snygg flykt från ön över sanddynorna. Allt för att slippa att bli upptäckta. Det hela var galet. Adrenalinet pumpade och magen ömmade efter galna skrattattacker!